a monkey needs to dace
hooow we did sjuttondemajhelgen.
i lördags följde jag med malin till en av hennes vänner som hade inflyttningskalas. bland nya människor kanske man ska hålla tillbaka och visa sitt bästajag. jag gjorde tvärtom. spårade tooootalt. stannade kvar till natten började övergå i morgon och bestämde mig för att gå hem från grünelökka, vilket är en jääävla bit. fick sällskap ner till stan med en av grapparna från kalaset. när vi skiljdes åt pratade jag med varenda människa jag mötte på vägen och däremellan pratade jag högt med mig själv och förbannade mig över att jag blivit så förskräckligt odräglig. i en av mina andninspauser stötte jag ihop med en man som ville ge mig en bussbiljett, och hur det gick till vet jag inte, men innan jag visste ordet av va han i fight med en annan kille så jag flydde från platsen lite halvdiskret &ledsen. lite högre upp stötte jag ihop med en annan människa som va i samma situation som jag, lite för full &lite för trött. så vi slog ihop oss och vandrade en bit. och slutligen kom jag hem och däckade ganska hårt.
vaknade upp med en FET söndagsångest. tyckte synd om mig själv ända tills maja kom hem och vi böjade ladda upp på riktigt för kvällens bravader. åkte hem till kajsa där det förfestades och hade riktigt kul. drog vidare sen till ett annat hemmapartaj där vi stannade all night long..
igår va det sjuttondemaj, och det firades, såklart! startade dagen på traditionelltvis (tydligen) med champagnefrukost. hade knytkalas så det va en feetfrukost med massa bakfulla med ack så roliga människor. drog oss ner till en gräsplätt på karljohan där vi satt under ett par timmar och förvrängde rösten med heliumballonger. när paraden va slut gick nästan hela sällskapet och käka på restaurant. där det spårade för min bordskamrat. men det va la roligt i sig!
idag känns det som om jag har blåmäken inuti hela kroppen. det är ömt om jag tar på mig själv (?).
jeeesus vilken bibel
