om det är lättare att falla, med ena foten utanför?
näje, jag ska inte flytta hem. aldrig någonsin igen faktiskt. eller man ska aldrig säga aldrig, har jag lärt mig. en gång i tiden sa jag att jag skulle bo hos mamma i hela mitt liv. men så blidde det inte heller. men än på ett tag drar jag inte härifrån. punkt! det ser inte ens ut som om jag ska få lite permission så jag kan dra mig hem över en vecka i sommar. och det känns förbannat surt. saknar mamma så det gör ont i varenda nervcell. nu överdriver jag igen. men jag saknar henne. å mina vänninor hvaa..
de senaste dagarna har jag fått jobba ihop med våran vm. har röjt som tusan på avdelningen och fått ändra om precis allting. så det har varit grymt kul att se hur det går till på riktigt. hon är grym på sitt jobb, och jag önskar att jag va lika kreativ. men, jag va ämnad för nåt annat. nåt större. kan man tro. bara väntar på att finna ut vad. men var sak tar sin tid..
jag är trött ashell.
You're the nicest thing I've seen
I wish that we could give it a go
See if we could be something
på återseende
