jag vill vara lite mer för dej inatt
trode att resan hit skulle bli förjävla jobbig. min vecka hemma va grymt fin och innehöll allt. jag kunde verkligen inte begärt mer. jag behövde det. jag behöver er. bussen från linköping va till min fördel fullbokad, så jag fick sällskap från linköping till oslo. och den där tristessen som brukar komma när vi åker förbi priso va inte riktigt lika stark. under den här veckan har jag ändrat varenda plan jag haft för tre år framöver. det känns sinnessjuk. och det känns dumt. och det känns inte rätt. men det känns inte fel. jag vet inte. det blir inte flytt till grünelökka och det blir kanske inte ens oslo. men jag vill va kvar. men jag vill nånannanstans. ässch. tellmewhattodo,andiwilldowhatyoutellmetodo
men ibland så är jag fast. kan du känna likadant? att allt man gör är bara plast. och faktiskt föga intressant. och ibland är allting kaos, jag blir mörkrädd mitt på dan. ibland behöver jag en paus, o är du hyfsat likadan så kan vi gå vilse genom stan.
sooo. cry me a fucking river.
