..another runs away
NAW
Se vilken charmig bild jag hittade på mina mottagna filer. måste va åratal sen. har inte tillåtit någon människa att kalla mig mirre i hela mitt liv, förutom pappa. och jag har lite svårt att tro att han skulle ha bejakat sin konstnärliga sida. charmant med litet i när alla andra bokstäver är stora.. btw, mitt i allt sökande hittade jag en passande låt som någon döpt till "miriam, jag älskar dig". haha. sammanfattning; däämn vad jag va älskad. under min lilla nostalgitripp lyckades jag även komma ihåg att min karl på den tiden (90talet) skickade in ett medelande till ZTV, där det också stod något i stil med att han älskade mig. undrar om han känner likadant fortfarnade? kanske skulle ringa och se hur det är mä'n..
back to reality
det här med småtimmarna har en verkan på kroppen som gör mig en gnutta nedstämd. eller inte nedstämd heller. men jag känner mej lite ensam. fast att jag precis varit omgiven av all kärlek jag behöver. och mer. du glädjer mig. jag är nog bara trött, och mätt. jävlar vad godis jag brukat ikväll. men är det fredag så ska man helt enkelt gå all in. och det kan man väl säga att jag läätt gjorde. i love you.
imorgon ska jag jobba. jag hatar tanken. de här tre dagarna har gått förskräckligt snabbt. mamma har inte varit jobbig. hon har förvånansvärt varit riktigt lätthanterlig. förutom diverse klagomål på min bilkörning.. idag ivarjefall så har vi varit på lägenhetsvisning och på stan. hittade ett par leggings som jag älskar. och lite annat ;)
nä. nu är det snart uppstigning. blir nämligen "av med" klänningen idag. blandade "känslor". (lite mycket "ann-kristin") underbar dag. underbart minne. men vad fan ska jag med klänningen till? förvisso en riktig festblåsa på ågatan. om man känner för att piffa till sig lite extra någon gång.. MEN. sovdags. pusskram
Come and play with us. forever... and ever... and ever.
