tuddilou
hektiska vecka.
jag avskyr att man aldrig hinner stanna upp och tänka efter vad som egentligen händer runt omkring. det borde införas en "paus-dag" i mitten på veckan då man kan tänka efter lite och plugga igen allt man lyckats komma efter på de två fösta dagarna.. veckan har iallafall gått galet fort, som alltid. varje dag har jag skjutit upp saker som står i min väg och sagt till mig själv att jag hinner imorgon , vilket jag hittills inte gjort. men idag, mina kära vänner, har jag gjort ett brev på engelska, om mig själv, till den internationella kursen. jag, Miriam, är för tillfället väldigt stolt över mig själv att jag slutligen tog tag i det. ett brev om mig själv, det var ganska svårt att formulera. försökte massa gånger komma på vem jag är, och varför det blev så. klurigare än jag kunnat ana. tänkte även skriva positiva saker om mig själv, nog för det är svårt att klura ut på svenska, men att behöva formulera det på engelska var praktiskt omöjligt. jag hade även tänkt nämna något negativt om mig själv, men hur kul är det om man hamnar i en familj som avskyr just mina dåliga sidor? därför hoppade jag det med. skrev istället om min allra bästa vän, om Philip<3 och om skolan. även lite om min fritid. kanske att jag ska nämna ett par ord om mamma med. igår hade vi iallafall klassensdag i skolan, vi bowlade ( jag var totalt kass) och spelade brännboll, och när vi väl kom igång med det var det rätt kul även att man bara hörde negativa yttranden från klass op3sb (inklusive mig själv) på vägen dit. på eftermiddagen sprang jag en mil på gymmet, och sedan begav jag mig hem för att börja med historian, lagom kul med imperialismen. återigen förstår jag inte varför man bara inte kan leva i nuet och strunta i det som vart. det som har hänt har hänt.
imorgon ska jag jobba, jag spyyyyr. hur fan kunde jag vara så korkad och sätta upp mig på det? aja, det är bara bita i det sura äpplet.
du har vart ljuset som gett mig det hoppet
