mirresnurr

har inte skrivit sen förra veckan, har vart hektiskt.. men nu tänkte jag ta mig tid.
förra helgen, blev som planerat, HELT PERFEKT.
fredagen var underbar och lördagen var aningen seg,
söndagen där emot gick att genomlida ;)
veckan har vart ritkgit hemsk faktikst, massor att göra varje dag och inte en lugn stund.
vart tufft, speciellt med tankarna långt bort från skolarbete.
men det gick, och nu sitter jag här, med en halv-jobbig vecka framför mig. men sen är det LOV.-
idag vaknade jag tidigt, har drömt så lustigt.. gick ut och sprang och det var ashärligt i höstvädret. snart ska jag sätta mig o plugga, tror jag, och fram mot kvällen ska jag laga middag ;)



gårdagen där emot, var den värsta och den bästa dagen på länge.
det hela började inte så bra.. men väl i kyrkan gick det mer okej..
det var jobbigt att vara en av de få som grät, men kännslorna kunde inte hållas tillbaka. alla minnen kom tillbaka och jag minndes hur mycket jag saknar den tiden. det var läskigt att veta att du låg inne i den kistan, men vi alla visste att den här dagen skulle komma, och jag vet att du har det bättre nu. Det kändes skönt att vara så nära igen, på något sätt. att kunna ta farväl på ritkigt, låta livet gå vidare.. platsen hos mig kommer du alltid ha kvar, du betyder så mycket. Det är guld värt att ha robert nu, han är den enda som förstår, den enda som kan förstå också. vi satt och pratade gamla minnen..  jag förstår inte hur fan jag bara kunde låta allting rinna i sanden. jag ångrar mig varje dag..  förlåt. jag borde hälsat på oftare, jag vill ha fler minnen.. jag saknar dig, jag saknar den tiden.
men det var som prästen sa, du har levt ett bra liv och du har kämpat på i så många år, du förtjänar att vila i frid